Glasveranda del 11 – listverk och kilsågat golv

Dags för ett efterlängtat moment, läggning av kilsågat golv och med det så börjar faktiskt denna bloggserie och evighetsprojekt lida mot sitt slut. Förutom golv kommer detta inlägg även handla om listverk, fönsterkarmar och fönsternischer.

Fönsternischer och fönsterbrädor

På många gamla glasverandor sitter fönsterkarmar med 3-4 bågar, kanske till och med fler, i varje karm. Dvs. det är större fönsterpartier i en enhet. Vi har ju dock återanvänt 10 fönsterkarmar bestående av två tillhörande bågar vardera. Karmarna har vi fördelat ut över väggytan enligt följande: 3, 2, dörr, 2, 3. Utvändigt har vi löst skarven mellan fönstren genom att sätta ett fönsterfoder. Men hur vi skulle lösa det invändigt var lite klurigare.

Vi ville gärna försöka få det att se ut som att alla fönster var en enhet samt ha en hel fönsterbräda. Mellan varje fönster satt dock en tvärgående regel och frågan var hur vi skulle lösa detta. Nedan är en tidig bild från byggprocessen där konstruktionen framgår.

En ytterligare utmaning var att fönsterkarmarna är grundare än väggens tjocklek. Fönsterkarmen är ca 15 cm bred och väggen inklusive kommande innerpanel skulle bli ca 25-30 cm. Eftersom vi kommer ha lösa innerfönster samt att jag gärna vill kunna ha blommor stående året om behövde vi ha djupare fönsterbrädor enligt bilden nedan. Vi behövde alltså förlänga fönstrets vägg inåt rummet runt om, så kallad fönstersmyg eller salning.

Hur vi löste fönsterbrädan

Vår lösning blev att först kapa regeln mellan fönstren på längden, ca. 5 cm. OBS! detta gjorde vi efter att ha konsulterat snickaren. Reglarna är en bärande del i konstruktionen och för att säkra den, med marginal, tog vi endast ta bort 5 cm.

• 

• 

• 

Därefter passade vi in den blivande fönsterbrädan. Vi ville att fönsterbrädan skulle följa samma stil som de gamla fönsterbrädorna i huset. Men samtidigt behövde vi anpassa djupet på brädan till de kommande elementen som skulle sitta på vardera sida om dörren. Det måste ju finnas utrymme för att haka av och på elementet utan att skada fönsterbrädan. Så därav fick de två elementen bestämma djupet på alla fönsterbrädorna i rummet. Fönsterbrädan gjorde vi av samma typ av bräda som använts till regelkonstruktionen. En lösning hade kunnat vara att fräsa ur en profil längst fram, direkt i brädan. Men vi var rädda att brädan skulle vrida sig, vilket sovrumsfönstrets fönsterbräda gjort, så därav ville Rickard skruva fast den från alla håll och kanter inklusive från framsidan.

• 

• 

• 

Såhär såg det ut i december 2020. Elementen har kommit upp och grovjobbet för fönsterbrädorna är gjorda för alla fönsterpartier utom norrisdan.

• 

• 

Hur vi löste fönsternischerna

Fönsternischerna, eller fönstersmygen/salningen, byggde vi av 20mm planhyvlade brädor. Ovansidan är i ett helt stycke precis som fönsterbrädorna. Regeln mellan fönstren byggde vi in med en planhyvlad bräda på vardera sidan, som en ”låda”. Vår tanke var sen att använda en liksidig list som ”lock”.

Ett ytterligare litet bekymmer för att skapa en enhetlig fönsternisch var springan mellan fönsterbräda och fönsterkarm.

Som vi såg det hade vi fyra alternativ: fylla springan med 1. lim+sågspån, 2.linoljespackel, 3. linoljekitt, 4. låta det vara som det är. I sovrummet använde vi linoljekitt för att täcka skarven men detta sprack när fönsterbrädan rörde sig. Så därav valde vi nr 1 lim+sågspån och en hel del slipande. Återstår att se om vi valde rätt 🙂 .

• 

• 

• 

Anslagslist för innerfönster

Ett annat problem som vi lagt väldigt många timmar att klura över är innerfönsterlösningen. Alla karmar har tillhörande innerbågar men den ursprungliga monteringslösningen varierade. Vissa hade den äldre varianten av lösning som innebär att innerfönstret hålls på plats via piggar i bågens långsida som ska passas in i hål i karmen och bågarna stängs med hjälp av en skruv i mittposten. Några andra innerfönster hade gångjärn och fönsterhake för att hålla fast bågarna mot mittposten.

Vi vill gärna kunna öppna fönstren smidigt under vintern/våren, därav behöver vi ha en lösning som inte är baserad på de klassiska klisterremsorna för att få tätt. För att uppnå detta har vi istället valt att montera en anslagslist runt om i alla fönster. Innerbågarna kommer hållas på plats med hjälp av gångjärn, fönsterhake och skjutregel. Pga anslagslisten kommer vi då kunna använda linullstråd på insidan av innerbågarna. När fönstret stängs med hjälp av skjutregel och hake kommer bågen tryckas mot anslagslisten och tråden kommer medföra att det blir tätt. Det är tanken i alla fall men om det funkar återstår att se. Än så länge har vi bara fixat anslagslisterna.

Listverk till fönster, golv och dörrar

Vi har valt att köpa alla profilerade lister från Veckebo såg. På deras hemsida finns en jättebra stilguide med ursprungsår för de olika listerna vilket var till stor hjälp. Men förutom det ringde vi även och pratade med dem för att få en ”second opinion” om de lister vi valt samt för att rådfråga om höjd på golvsockel. En ytterligare fördel är att Veckebo även kan bistå med andra lister än de som finns i ordinarie sortiment. Vi valde dock lister från befintligt standardsortiment.

Ett ytterligare stort plus är att Veckebo såg har hemleverans, även till privatpersoner, vid tyngre och mer skrymmande beställningar. Till och med till oss ute i skogen 🙂 . Frakten kostar såklart, oavsett hemleverans eller till utlämningsställe, men jämfört med att åka till vanligt byggvaruhus och hyra släpa, bensinkostnad samt vår egna tid för att åka fram och tillbaka så känns frakten överkomlig och jag tror faktiskt det går jämt upp.

Eftersom vårt hus renoverades på 40-talet, och allt från husets byggår slängts, har vi inga ursprungliga lister att utgå ifrån vid valet till glasverandan. Därav har vi utgått från den information och datering på listerna som Veckebo presenterar på sin webbplats och vi har försökt hålla oss till de enklare profilerna från slutet av 1800-talet. Vi har dock behövt göra vissa avkall från detta pga rummets förutsättningar.

Liksidig list till fönsternisch och bröstlist till fönsterbrädor

Veckebo har fyra olika liksidiga lister i sitt sortiment med varierande bredder och tjocklek. Vi behövde en liksidig list som var 120mm bred och då begränsades urvalet till en enda list, Järvsöfoder, så den fick det bli trots att profilen är från 1700-talet.

Gällande list till fönsterbrädan så hade vi, som jag skrev tidigare, egentligen kunnat fräsa ur en valfri profil direkt i fönsterbrädans kant. Men eftersom vi vill skruva fast fönsterbrädan ordentligt valde vi istället att använda en separat bröstlist. Återigen behövde vi ha en list som lämnade utrymme i nederkant vid elementen samt att listen skulle vara lika bred som fönsterbrädan så även här begränsades urvalet till en list, Helfransk fönsterbordlist som är en profil från 1800-talet.

Fönster- och dörrfoder, taklist och golvsockel

Det listverk vi valt till tak, fönster och dörrar är en kompromiss med oss själva och tillgängligt utrymme. Listverken under 1800-talet var bredare än dagens standard som är 16x95mm och 16x75mm. Men det utrymme vi har mellan fönster och tak är endast 140mm och mellan dörr och tak 100mm. Utrymmet är ett resultat av den taklösning vi valt och kravet på taklut.

• 

• 

14 cm är inte mycket när man ska få plats med både fönsterfoder och taklist och därav var vi tvungna att göra avkall på vår vision med breda fönster- och dörrlister. Men vi kommer köra på två olika lösningar, en för fönster och en för dörren.

Taklist

Hos Veckebo hittade vi en taklist med måtten 21x45mm, Taklist falu. Egentligen ska nog listen sitta med den breda sidan nedåt, dvs. att den bygger 45mm ner mot fönstret från taket. Men vi har tänkt att vrida listen så att den istället bygger 21mm nedåt.

Längst med varje takregel kommer vi även sätta en platt list inköpt på vanligt byggvaruhus. Syftet med denna list är enbart att dölja skarven mellan regel och panel så därav ville vi ha en så diskret list som möjligt.

Fönster- och dörrlister

Eftersom utrymmet över dörr och fönster skiljer hela 4cm kände vi att det skulle krävas två separata lösningar. Vi har därför bestämt oss för att använda taklist runt om hela rummet förutom över dörren. Detta medför att vi kommer kunna få plats med en 95mm bred dörrlist. Vilket även skulle passa till dörrarna ut till vardagsrum samt kök. Gällande fönsterlisterna så ville vi ha så mycket väggyta som möjligt mellan fönster- och taklist vilket innebar att vi bestämde oss för att hitta en list med en maxbredd på 75mm.

Jag gillar verkligen fodret Solhaga men vi ville ha samma profil på fönster- och dörrlister och Solhaga fanns bara i bredden 70mm. Vi orkade inte krångla så därav bestämde vi oss för ett foder i standardsortimentet med både 70 och 95mm bredd, Veckebofoder fas.

Dörr- och fönsterfodren är ännu inte på plats men de är uppsågade och målade i väntan på montering. Men innan de kan spikas upp ska jag måla fönsternischer och slutmåla väggarna.

Golvsockel

Golvsockeln var den list som vi hade svårast att välja bredd på. Utrymmet mellan golv och fönsterbrädans undersida är 52cm. Vi tänkte därför att golvsockeln inte fick vara för hög men samtidigt ville vi att den skulle vara lite grövre. Vi var därför först inne på en 145mm hög sockel. Men vi var inte säkra på vårt val så vi valde att kontakta Veckebo såg för en konsultation.

Veckebo rekommenderade att vi gick ner en storlek, dvs. en 120mm hög golvsockel då den höjden skulle passa bättre ihop med den bredd vi valt på fönster- och dörrfoder. Veckebo tipsade oss även om att använda samma profil genomgående i huset särskilt om rummen hänger ihop. I vårt fall hänger inget rum ihop med glasverandan men för att skapa harmoni har vi landat i att använda samma profil på nedervåningen. Eftersom vi planerar att ha en tredelad golvsockelpanel i vardagsrummet, liknande den vi har i sovrummet, så skulle vi då kunna använda samma golvsockel till den nedre delen av panelen i vardagsrummet.

Kilsågat golv

Jag har i tidigare inlägg ventilerat vårt huvudbry kring vilken tidsram vi skulle hålla oss till på glasverandan. Tillbyggnad av verandor hör till slutet av 1800- och början av 1900-talet. Vår tanke från början var att hålla oss kring sekelskiftet men såhär i efterhand så kan jag inte annat än konstatera att det blivit lite spridda skurar från mitten och slutet 1800-, samt början av 1900-talet och nutid. Orsaken till detta är dels det material vi hitta att återbruka, tex är fönstren från ca 1850 men ytterdörrarna från början av 1900-talet. Pärlsponten till väggen är ny och i stil med slutet 1800-tal. Men sen har vi även gjort lite misstag, tex var vi inte tydliga med vilket takpanel vi ville ha så det råkade bli en modern variant.

Gällande just specifikt golvet så hade vi allra helst velat återanvända ett gammalt golv, så som vi gjorde i sovrummet. Men förutom att det inte är det lättaste att få tag på så krävs det en hel del dos tur att få tag på tillräckligt många kvadrat i rätt längd. När vi slutligen bestämde oss för att ge upp våra försök att hitta ett gammalt golv infann sig då frågan om vi ska ha fura eller gran samt vilken bredd golvbrädorna skulle ha.

Fura eller gran

Enligt förståsigpåare så är fura hårdare än gran, dvs. risken för repor osv. är mindre, dessutom har fura färre kvistar än vad gran har. Dessa två saker talar ju för en furugolv. Nackdelen med fura är dock att det gulnar med tiden medan gran grånar. Eftersom vi tänkt att såpskura golven ville vi inte ha ett golv som blir gult. Valet mellan fura och gran avgjordes därav utifrån fåfänga. Hur smart det beslutet var kommer vi bli varse om något år då hundarna trampat fram och tillbaka över grangolvet X antal gånger.

Bredd på golvbrädor och rakt eller kilsågat?

Jag förespråkade raka golvbrädor med bredden 20 cm som var det vanliga vid 1870, dvs. kring det år då huset är byggt. Rickard å andra sidan ville ha ett kilsågat golv. Vår kompromiss blev kilsågat men bredder mellan ca 20-25. Så därefter började vi leta efter sågar för att få tag på vårt golv och tillslut hittade jag en annons på blocket där man sålde kilsågade golvbrädor av gran i varierande bredder till överkomligt pris. Supermegatoppen! Men sen gick nått snett. Konversationen, under och efter samtalet med försäljaren, löpte ungefär enligt följande:

• Rickard: Hur breda är golvbrädorna?
• Försäljaren: Hur breda vill du ha dem?
• Rickard: Så breda som möjligt.
• Hannah till Rickard efter samtalet: VA, men….?!?!
• Rickard till Hannah: Ja men hur breda kan de vara?!

Det visade sig att en golvbräda faktiskt kan vara väldigt bred, upp mot 45-50 cm till och med. Tog bild på den bredaste när vi fått hem golvet men hittar inte den nu tyvärr, så bjuder på en av de ”smalare” istället 🙂 .

Så där sprack den visionen. Dags att tänka om och göra det bästa av situationen. Men ja, jag håller med det är egentligen ingen situation att tala om, lyx- eller i-landsproblem skulle nog många kalla det för. MEN om man nu som jag hade en tanke om att vi skulle försöka hålla oss till en tidsepok och i alla fall försöka bygga som man skulle gjort kring sekelskiftet, och dessutom lider av svår prestationsångest och kontrollbehov, så är ett kilsågat golv med varierande bredder mellan 25-50 cm, istället för 20-25cm, en situation.

Fris och kilsågat golv

Ett ytterligare dilemma var att golvbrädorna inte var tillräckligt långa. Rummet är 7 meter långt och vi vill lägga golvet i linje med rummet och huset. Lösningen på detta blev att lägga golvet med en fris runt om samt två tvärställda frisbrädor i mitten enligt skissen nedan. Fördelen med detta var att vi skulle få ut så mycket som möjligt av varje golvbräda. För där är vi faktiskt helt överrens, jag och Rickard, vi slösar inte med byggmaterialet 🙂 .

Dags för läggning av kilsågat golv med fris

Timmerstockarna hade sågats ner för flera år sedan och därefter legat på vänt ute. När vi hämtade hem golvet i slutet av mars, hade de hyvlade golvbrädorna legat utomhus under tak sedan hösten 2020. Hos oss har golvet sen fått ligga och torka inne på glasverandan fram till september. Vi får se om dessa 6 månader är tillräckligt för torktid men risk finns att det kommer krympa lite förmycket och att vi därav kommer behöva slå ihop det om ett år.

Steg ett i golvläggningen var att få till frisen som skulle ligga som en ram runt om samt frisbrädorna i mitten. Rickard har lagt oändligt mycket tankeverksamhet på att räkna och fundera på hur han skulle göra. Men ett av de inledande momenten var att montera extra reglar för frisbrädorna.

• 

• 

• 

Rickard mätte även upp varje bräda och numrerade dem. Bredden på de två yttersta fyrkanterna är ca 2 meter och den i mitten ca 1,20 meter. Utifrån det måttet fördelade Rickard sen ut brädorna utifrån deras bredd. Istället för att hantera varje fyrkant separat valde vi att se hela golvet som en enhet. Dvs. om en bräda i första fyrkanten är 30 cm bred vid mittenfrisen så ska brädan som möter upp i mittenfyrkanten också vara ca 30 cm. Eftersom brädan är kilsågad så är den då smalare i andra änden, tex 26 cm och då ska brädan som möter upp i tredje fyrkanten också vara ca 26 cm. Tror faktiskt inte vi kunde gjort det mer krångligt för oss själva 🙂 . Utöver denna passning måste man, som alltid när man lägger kilsågat golv, variera det håll som den bredaste änden läggs, annars blir golvet solfjäderformat och snett.

Slipa eller inte slipa

Som vanligt när vi grejar så har vi ont om plats. Saker och ting skulle definitivt gå fortare om vi hade bättre förvaringsutrymme, men nu är det som det är. Vilket dock innebär att golvet förvarades i samma rum som det också skulle läggas i vilket medförde ett jäkla omstaplande hela tiden. Men med en stor dos tålamod och envishet så gick det långsamt men säkert framåt.

• 

• 

Trots noggrannhet i absurdum blev inte golvbrädorna helt i nivå vilket medförde att vi bestämde oss för att slipa ner ”skarvarna”. Egentligen ska man inte slipa golvet, man vill ha den hårda hyvlade ytan, det som förespråkas är istället att man använder en putshyvel för att jämna till. Men eftersom frisbräderna möter upp på andra ledden var vi rädda att det skulle bli jack osv. Så för att slippa de små kanterna blev det slipning trots allt.

• 

• 

Såpskurning av nytt kilsågat golv

Efter regn kommer sol och efter slipning kommer såpskurning för det är det enda vi tänkt använda på golvet. Hela fem gånger ska nylagt golv såpskuras enligt rekommendation från Gysinge, så det är vad vi kommer göra. På bilden nedan har det såpskurats två gånger men de tre andra gångerna kommer inte göra någon direkt skillnad för ögat. För tyvärr finns inga genvägar till ett skurgolv, i alla fall inga som vi vill använda oss av. Såpskurningen är inte en golvbehandling som fernissa eller lack. Ett skurgolv är vad man får efter år av slitage, skurning med såpa och vatten, slitage, lite sol på det, lite mer skurning, mer slitage och på sikt leder till det perfekta golvet, dvs. ett golv som bara blir vackrare med åren desto mer man använder det. Såpskurningen ger dock golvet en tåligare/hårdare yta.

Ja ibland blir det inte som man tänkt sig men ändå blir det så himla bra. Vi (faktiskt även jag som hade tänkt mig nått helt annat än vad det blev) är riktigt nöjda med resultatet. Nu återstår färg, spika upp lister och TAPETSERING, tjiiihoooo som jag längtat! Håll utkik efter nästa inlägg, då kommer färg, lister och tapet vara uppe 🙂