I det allra första blogginlägget, När drömmar infrias, berättade jag om de kriterier jag och Rickard hade under vårt husletande. Jag drömde bland annat om en kakelugn vilket tyvärr inte infriades med husköpet. Men i samband med att vi gav oss på restaureringen av vardagsrumstaket fick vi en idé om att sätta in en gammal kakelugn. En idé som även visade sig vara praktisk görbar och därav har vi numera en kakelugn i huset trots allt.
Som jag berättade i inlägget om restaureringen av vardagsrumstaket så hade vi inte några storartade planer för rummet. Det var snarare nyfikenhet på vad som gömde sig bakom masoniten som fick oss att sätta igång. Rummet i sitt ursprungliga skick var även väldigt intetsägande och gav inte mycket inspiration. Men när vi fått bort masoniten och upptäckte det gamla kilsågade taket fick den kreativa ådran liv och tankarna började cirkulera.
Kakelugn vs järnkamin
Du som läst det tidigare inlägget vet att vi i samband med restaureringen av vardagsrumtaket gjorde fynd som medförde att vi numera tror att vårt nuvarande vardagsrum tidigare varit kök. I och med detta fanns inga spår i taket efter vad som kan ha varit en tidigare värmekälla i husets ”sal” vilket medförde vissa diskussioner mellan mig och Rickard. Jag hade som sagt en dröm om en kakelugn och var fast bestämd i att en sådan självklart ska installeras. Rickard å andra sidan var mer inne på en äldre typ av järnkamin.
Det blev många och långa diskussioner gällande typ av värmekälla. För mig är en kakelugn mer än en eldstad, det är en typ av möbel och ett smycke för rummet. Dessa kriterier kan förvisso även en vedkamin uppfylla men i min vision skulle de definitivt vara en kakelugn. Det som fick Rickard att slutligen gå med på kakelugn är dess praktiska fördelar, såklart ska väl tilläggas eftersom det är Rickard 🙂 . Här viker vi oss inte för argument och formuleringar i lättjans tecken som utsmyckning, vacker möbel eller husets hjärta. Nej nej, energivärden och effekt är sådant som får min sambo på fall. Sicken tur att en kakelugn uppfyller våra båda perspektiv 🙂 .
Lite kakelugnshistoria
De första kakelugnarna hade bara en rökgång och fungerade då i stort sett som en öppen spis. Under 1700-talets andra hälft förbättrades dock konstruktionen med ett längre kanalsystem vilket magasinerade värmen bättre och därmed även sparade på veden. En äkta kakelugn består av tegel, uppmurad med lerbruk och skalet består av kakel. Teglet och lerbruket är levande material vilket gör att det sväller och krymper med värmen i kakelugnen. En rörspis följer samma logik som en kakelugn bara det att rörspisen har puts på utsidan istället för kakel.
En gammal äkta kakelugn behöver muras om med tiden (ca vart tjugonde år om man eldar regelbundet). Men eftersom ugnens hölje, dvs. själva kaklet, är återanvändbart är det ”bara” att plocka ner kakelugnen och sen mura upp den igen. Eventuella spruckna kakeldelar kan fogas samman och påverkar inte ugnens funktion.
Kakelugnens uppvärmningsförmåga och energivärden
Nytillverkade moderna kakelugnar har genomgått alla tänkbara tester för att mäta energivärden och standarder. Varje gammal ugn är dock unik. Den är individuell i storlek, mängden massa och därav är även dess uppvärmningsförmåga individuell och det är därför omöjligt att ge generella värden. Men eftersom en gammal kakelugn lagrar värmen väldigt bra är två brasor per dygn vintertid fullt tillräckligt. Mer eller hårdare än så bör dessutom inte en handsatt kakelugn eldas. Det är med andra ord ugnens eftervärme man vill åt, så kakelugnen kan fungera som ett element.
In i kakelugnsdjungeln
För vår del var det aldrig tal om att köpa en nyproducerad kakelugn utan vi var helt eniga i att sätta upp en begagnad. Att hitta en gammal kakelugn är inte så svårt (av någon outgrundlig anledning, för jag förstår inte varför man river ut dom). Men annonser för kakelugnar till salu kan hittas på olika säljsidor som tex Blocket. Vi hade och har fortfarande inte någon erfarenhet av att plocka ner en kakelugn och ville vara säkra på att den vi köpte var komplett. Dessutom hade vi bestämt oss för att anlita hantverkare för att mura upp den. För oss var därför ett besök hos och anlitande av Norrköpings Kakelugnsmakeri i Kolmården en självklarhet. De har en uppsjö av gamla kakelugnar att välja på och dessutom finns där en kakelugnsutställning.
Det var otroligt inspirerande att titta på de gamla ugnarna och kunna jämföra stilar. Så till den som har vägarna förbi Kolmården och funderar på att införskaffa en kakelugn kan jag verkligen rekommendera ett besök där. Men herre jösses vad många vackra kakelugnar där fanns, det var nästintill omöjligt att välja.
Stilar genom århundraden
Som allt annat så har även stilarna på kakelugnarna varierat genom århundrandena. En huvudsaklig skillnad mellan epokerna är att ugnarna inledningsvis var handslagna men med industrialiseringens intåg effektiviserades även kakelugnstillverkningen och man övergick till fabrikstillverkning.
1700-tal
På 1700-talet stod kakelugnen på ben/fötter av trä. I början var benen svarvade i barockstil (mer klotliknande) och enfärgat grönt var en vanlig glasyr. Under århundradet blev träbenen svarvade efter gustaviansk stil (mer koniskt formade) och blommönster med vit eller grå botten samt upphöjt krön blev poppis. I slutet av 1700 blev stilen mer stram och ugnen var oftast enfärgad.
1800-tal
Under 1800-talet övergav man allteftersom ställningen av trä och istället placerade man ugnen på en sockel. Först var sockeln putsad och målad men under århundradet gick man över till kakelinklädd sockel. I och med detta fick ugnarna också en pelarlik form.
Inledningsvis under 1800-talet hade kakelugnarna ett stramare utseende och var mindre utsmyckade. Det var även enfärgat som gällde i antingen grått, gult eller brunt. Under 1800-talets andra hälft blev utsmyckningen mer påkostad med mycket reliefdekor. Det var även under 1800-talets andra hälft som ytterluckor och sotluckor av mässing kom till. Mer krussidull helt enkelt 🙂 .
1900-tal
Det är ganska tvära kast mellan kakelugnsmodet från 1800-talets sista årtioende jämfört med ugnarna från 1900-talet och framåt. Från att ugnarna varit pråligt påkostade med riklig reliefdekor och mycket färg. Övergår modet till att bli stilrent, enkelt och vitt ala ”less is more”.
Vårt val av kakelugn
Om vi hade betraktat alla ugnar i utbudet som kandidater, oavsett årtal och stil, tror jag aldrig vi hade kunnat välja en kakelugn. Vi valde dock att begränsa vårt val till ugnarna från slutet av 1800-talet, dvs. den tid som huset är från. Eftersom vårt hus inte är ett slott eller herrgård tänkte vi oss även en vit och enklare kakelugn med mindre krussidull.
Utöver våra egna kriterier behövde vi även anpassa utbudet efter våra 2,30 i takhöjd i vardagsrummet. En sådan takhöjd är i vanliga fall få förunnat i gamla hus. Men vid val av kakelugn är det lågt då de flesta ugnarna kommer från sekelskiftslägenheter. Vissa ugnar är dock möjliga att justera på höjden, utan att påverka proportionerna, genom att plocka bort ett eller ett par varv. Men oavsett så medförde takhöjden i vårt hus att utbudet blev begränsat till hela tre potentiella ugnar. Väldigt smidigt och skönt att slippa välja mellan hundratals måste jag säga 🙂 .
Den vi slutligen bestämde oss för var rektangulär. Enkelt krön bl.a. utsmyckat med små hjärtan och en enkel dekor ovanför sockeln. Denna ugn skulle även stå i en nisch vilket passade oss bra. Vi valde även kolmårdsmarmor som gnistskydd framför kakelugnen.
Uppsättning av kakelugn
Hösten 2017 var det så dags och Norrköpings Kakelugnsmakeri anlände med vår kakelugn för uppsättning.
Före själva uppsättningen av kakelugnen murades ett fundament på marken i grunden. Under dag ett kom även sockeln på plats.
Andra dagen började själva kakelugnen ta form.
Intressant att få se hur en kakelugn tar form och hur de ser ut inuti.
Uppsättningen är klar och kakelugnen är avtorkad. Ugnen måste dock torka 6 månader innan man börjar elda i den. Så väntans tider tar här sin början.
Husmorsknep för rengöring av mässing
De gamla mässingsluckorna och ena sotluckan som var missfärgade och behövde lite omvårdnad. Det finns olika tips och knep för rengöring av mässing, tex ketchup och citron. Men vi testade att blanda ättiksprit och salt och det gav ett skinande rent resultat.
Blanda 1 msk ättiksprit 12% och 2 msk salt till en smet. Använd sen en mjuk trasa. Doppa trasan i smeten och gnid lätt på föremålet. Skölj av ordentligt med ljummet vatten. Torka därefter direkt torrt med en ren trasa.
Kan lova att vi i detta hus aldrig mer kommer använda häxan eller nått annat polermedel.
Före 
Efter
Slutligt resultat
Nischen målade jag med samma linoljefärg som taket och såhär blev det slutliga resultatet. Vår kakelugn uppfyller alla våra förväntningar både sett till värme och interiörmässigt. En brasa på morgonkvisten (kl 06:00 ca) genererar värme under hela dagen. Vid ca 20:00 på kvällen har ugnen svalnat tillräckligt för att en ny brasa och kakelugnen genererar sen värme under hela natten.
Dessutom blev vardagsrummet ofantligt mycket trevligare att vara i. Trots att väggarna fortfarande är klädda med de gamla slitna och trasiga tapeterna samt golvet är orangemålat, lappat och lagat. Detta tack vare det restaurerade taket men framförallt rummets nya möbel och hjärta i form av kakelugnen. Bästa betyget av vårt val av ugn har vi dock fått när vänner och bekanta varit på återbesök efter att kakelugnen kommit på plats. När vi då frågat vad de tycker om kakelugnen har flera svarat: ”Men har inte den alltid stått där?” 🙂
Första tillfället när vi eldade i kakelugnen var lite högtidligt och firades med korvgrillning och vin 🙂 .
0 kommentarer