Under 2022 läste jag en kurs vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) med namnet Bebyggelsemiljöns gröna kulturarv. Ett moment under kursen var att med ”gröna ögon” söka information och spår efter hemmets och arbetsplatsens historiska trädgård. För min del var platsvalet givet – Holmsjöhults tidigare trädgård och skolträdgården som tidigare fanns runt Björke skola i Igelfors. Att leta information i gamla arkiv är något jag skulle kunna ägna all min vakna tid till. Doften av gammalt papper; utmaningen att lyckas utläsa gammal skrivstil; känslan av lycka när ny information ger svar på gåtor. Det är helt underbart.
Jag har så länge jag kan komma ihåg varit fascinerad av historia och det liv människor levt århundraden tillbaka. Men att söka information om Holmsjöhult och de människor som bott här ger mening utifrån en större dimension. Som jag berättat i ett tidigare inlägg ser vi oss som förvaltare av Holmsjöhult snarare än ägare. Vår tid i huset utgör en epok i raden av många andra som förhoppningsvis kommer följas av fler. Att hitta information om de människor som tidigare levt på Holmsjöhult är väldigt spännande i sig. Dessutom är det intressant att veta mer om det sammanhang som vi, utifrån ett historiskt perspektiv, är del av.
Det gamla bondesamhället och historiska spår
Att göra efterforskningar som rör bebyggelsen i Regna socken och Igelfors (tidigare Björke) bidrar även till att bredda perspektiven ytterligare. Livet i det tidigare bondesamhället fascinerar mig. De ursprungliga byarna fungerade lite som ett kollektiv. Var och en hade sin egen odlingslott samtidigt som man hjälpte varandra och delade på vissa resurser. Men självklart var inte allt en dans på rosor, i alla fall inte för alla. Både klass och kön var något som präglade dåtidens samhälle precis som det gör än idag. I det tidigare bondesamhället var det viktigt att äga jord annars klassades du som obesutten. Bland de obesuttna fanns torparna och backstugusittarna, inhysehjon och tjänstefolk. Backstugor är mindre stugor som före skiftena (laga skifte etc.) var anlagda på byns allmänning. På häradskartan för Regna socken finns flera backstugor utmärka och vissa finns det spår av än idag.
Laga skifte var en jordreform som genomfördes första halvan av 1800-talet. Men det finns fler skiften tillbaka i historien t.ex. storskiftet på 1700-talet. Med laga skifte menas, enkelt beskrivet, att de tidigare byarna splittrades, gårdarna flyttades ut och fick egna sammanhållande markområden. Utifrån de efterforskningar jag gjort förefaller Holmsjöhult ha legat på samma plats sedan 1600-talet. Men både byarna Regna och Björke var tidigare mer kompakta vilket alltså ändrades i samband med att gårdarna skiftades ut och åkermarkerna började bre ut sig. Skolverksamheten i Björke skola startade 1895 och på den skolan gick även barn från Holmsjöhult.
Hemmets & arbetsplatsens trädgård – gröna efterforskningar
Uppgiften om hemmets och arbetsplatsen trädgård medförde mycket ny kunskap både om Holmsjöhult och Björke/Igelfors. För att kunna jämföra trädgårdarnas historiska utformning behövde jag gamla foton som visade hur det tidigare såg ut. I det arbetet var arkivet i Regna hembygdsförening till väldigt stor hjälp. Förutom arkivmaterialet på hembygdsgården har en stor del av materialet digitaliserats vilket möjliggör efterforskningar hemifrån. Informationen om själva skolverksamheten hittade jag tack vare Finspångs kommunarkiv. Det var helt fantastiskt att kunna sitta och bläddra i gamla betygsböcker och läsa anteckningar.
Här nedan finns en länk till min uppsats. Jag delar den för att inspirera andra och som exempel på vad för roligt som går att hitta i olika arkiv – vem vet… en ny värld kanske uppenbarar sig 🙂
Med gröna ögon på hemmets och arbetsplatsens trädgård, Hannah Malzoff, SLU, 2022
0 kommentarer