När du ofrivilligt har hjort som ”husdjur”

Vårt hus ligger avskiljt med naturen direkt inpå knuten. Trots att vi i stort sett vistas här permanent låter sig inte djur och fåglar skrämmas utan det råder full aktivitet året runt. Det är verkligen helt fantastiskt att kunna betrakta vilda djur i dess rätta miljö. Ett rävpar som springer över gräsmattan, igelkottdans i maj, en älgko med kalv som korsar grusvägen, bävern som arbetar på flitigt i sjön m.m. Ja de flesta av djuren som besöker Holmsjöhult är mer än välkomna, förutom ett – hjorten!

Sommarperioden är och förblir, enligt min och Rickards mening, den bästa och roligaste årstiden generellt men även när det gäller djurupplevelser. Det är så himla mysigt med alla flyttfåglar som återvänder, boandet i fågelholkarna och djurungar som dyker upp lite varstans. För ett par år sedan hade vi en rävunge som sprang omkring på gräsmattan. Förra året hittade Svante, vår irländska setter, till sin förtjusning en harpalt. Återkommande somrar hade vi även igelkottbäbisar som tultade runt i trädgården.

Men så har vi då dessa hjortar. Erkänner att de är vackra och intressanta att titta på. På kvällarna brukar det vara en flock på ett tiotal djur som betar på ängen, på andra sidan gärdesgården, och där får de mer än gärna vara. Men när de använder vår trädgård som skafferi och toalett då brister mitt tålamod.

När vi tog över huset, i juli 2013, förvånades vi över att det inte fanns fler blomrabatter, buskar och träd. Som jag nämnt i tidigare inlägg så var framsidan av huset mer i stil med en fotbollsplan. Redan första hösten påbörjade vi därför arbetet med att ”bygga upp” en trädgård. Vi planterade om och spred ut lite av den växtlighet som fanns till nya rabatter. Men den första våren och sommaren blev vi varse orsaken till fotbollsplanen.

När trädgården används som skafferi

Under våren, innan det hunnit växa upp i skogen, verkar hjorten kunna äta i stort sett vad som helst så länge det är grönt och växer i vår trädgård. Självklart har vi klassikern tulpan som rök fortare än jag hann säga hjort***. Helt ärligt gick det till så att jag stoppade ner tulpanlökarna en höstdag och dagen efter var de upprivna och borta. De fräckisarna väntade inte ens till våren och tog det gröna. Idén på tulpaner, förutom precis vid huset, gav jag därför upp redan hösten 2013. Ett annat märkligt beteende från hjorten är att de verkar dra sig till blommor som är omplanterade. Jag flyttade som sagt blommor och fördelade ut dem i nya rabatter under hösten. Våren och sommaren efter åt hjortarna upp alla knoppar på det som var omplanterat men lämnade de blommor som stod kvar på sina ursprungliga platser.

Av de 7 vårar vi bott här har jag sammanlagt hunnit titta på krokus 4 gånger. Med titta menar jag då att jag vid 4 tillfällen lyckligt konstaterat att krokusen blommar och dagen efter är krokusen borta. En påsklilja har fått blomma från början till slut vid ett enda tillfälle. Irisen jämnas till marken och detsamma gäller pingstlilja, löjtnadshjärta, malva, liljor, aster, höstflox ja allt. Det som växer i vår trädgård tuktas med andra ord rejält på vårkanten. Det positiva i kråksången är att det som inte dödar det härdar men det är tråkigt att inte få följa och se växtligheten utveckla sig.

Problemlösning

De enda blommor de ännu inte rört är pion, fingerborgsblomma, akleja och lavendel så av den anledningen finns det mycket av just dessa blomsorter hos oss. Men det finns ju även diverse knep för att hålla rådjur och hjort borta. Vi har testat ett par av dem.

• Hund som markerar revir
• Människourin
• Ta dem på baris och skrämma bort dem
• CD-skivor i träden
• Människohår bland blommor och buskar (fick en påse hår från frissan)

Tyvärr har inget av ovan fungerat så vid mindre sinnesljusa tillfällen känns minfält som ett lockande alternativ. Om någon har ett knep som funkar får denne väldigt gärna dela med sig av det i kommentarsfunktionen nedan.

En tjusning med att ha naturen inpå knuten är ju just att man kommer nära djur- och fågellivet. Så det är frustrerande att vi inte lyckats få till ett fungerande samspel med hjortarna. Andra i grannskapet har satt upp viltstängsel runt sina trädgårdar. Men för att inte stänga ute allt djurliv så har vi istället tänkt sätta upp mer gärdesgård eller ett högt trästaket. Tyvärr har detta fått stå tillbaka till förmån för fixandet med huset. Så fram tills gärdesgården/staketet kommer upp har jag funnit mig i att vänta med viss plantering. Hägna in det jag vill odla/plantera, försöka hålla den växtlighet som finns vid liv och slutligen även pysa ut frustrationen lite pö om pö. Så en liten förvarning, till den som följer bloggen, är att det högst troligt framöver kommer levereras en och annan svordom pga dessa ståtliga partåiga hovdjur.

Avslutningsvis för att inte framstå som helt obotligt negativ så vill jag lyfta fram två positiva saker med hjortarna. Faktiskt så finns det ett visst samspel, de göder gräsmattan gratis och håller även efter den med sitt betande när de är sugna på den kulinariska upplevelsen istället för blommor.