Jag heter Hannah och är boendes i Östergötland tillsammans med min sambo Rickard samt våra hundar Svante och Göte. Vi pendlar mellan lägenhet i stan och vårt hus Holmsjöhult i skogen. Allra helst vill vi spendera all tid i huset och greja och fixa med allt som hör ett hus och trädgård till. Men än så länge konkurrerar huset med våra ordinarie arbeten. Men så snart det är helg, långledigt eller semester bor och lever vi i vårt hus.
Holmsjöhultsfrun är jag men historiskt har det funnits många fruar på denna gård. För en specifik fru, under 1700-1800-talet, finns en mytomspunnen historia. Holmsjöhult var tidigare en gård som i kyrkböckerna är omnämnd så tidigt som på 1600-talet. Idag består Holmsjöhult av ett bostadshus, från 1872 som genomgick modernisering under 1940-talet, samt ett antal ekonomibyggnader. Men det är inte längre en gård i dess egentliga bemärkelse.
Att leva med huset…
Jag och Rickard hade lyckan att få köpa Holmsjöhult 2013 och med det har vi båda utvecklat ett stort intresse för byggnadsvård, trädgårdsodling och lantliv. Planen är att restaurera huset, i möjligaste mån utifrån byggnadsvårdsprinciper och med hjälp av återbrukat material, för att skapa ett hållbart och trivsamt permanentboende.
Vår vardag består därför av diverse olika ”inneprojekt” såväl som ”uteprojekt” och varje nytt projekt medför ny kunskap och nya erfarenheter. Noviser som vi är har vi själva haft stor nytta av olika hemsidor och bloggar inom ämnet byggnadsvård. Utifrån det växten tanken på en egen blogg fram och jag bestämde mig för att ta tag i saken. Förhoppningen är att vår berättelse ska ge tips på hur olika utmaningar (som alltid följer med gamla hus där inget är rakt enligt vattenpasset) kan lösas. Men framförallt stärka andra till att våga använda de gamla teknikerna och materialen. Vi har funnit en glädje i att leva med och inte bara i huset. Jag hoppas även att Holmsjöhultsfrun ska inspirera och ge exempel på hur gammalt och nytt kan förenas.