Sovrummet del 5 – kalkputsning och takfixande

Arbetet med renoveringen av sovrummet fortsätter och efter att ha lerklinat väggarna har vi nu kommit till momentet kalkputsning. Utöver det hade vi taket som vi behövde skrapa och slipa.

Vi hade redan vid de första förberedelserna inför lerkliningen måttat ut 2,5 cm för lerkliningen på golv- och takreglar. Innan kalkputsningen spikade vi därför upp alla lister vid taket, golvet dörrar och fönstret. På lerkliningen skulle vi nu lägga 1-2 cm kalkputs.

Kalkputsning

Som jag berättade i det tidigare inlägget så hade vi deltagit på en kurs i kalkputsning av lerklinade väggar. På kursen hade vi fått lära oss att kogödseln, som vi hade i den tidigare lerblandningen, kan medföra utfällningar. Det innebär att när väggen blöts upp vid målning eller tapetsering kan kogödseln i leran medför att det uppstår fläckar på tex tapeten. Detta kan man dock undvika genom att lägga kalkputs som finputslager. Kalkputsen är även mer stöttålig än en lervägg samt att den är bra på att hantera temperaturväxlingar. Eftersom vårt hus än så länge är kallställt vintertid såg vi det som ett ytterligare bra argument till att välja kalkputs.

Vi använde oss av ett hydrauliskt kalkbruk från Weber cal 148. Bruket blandas på samma sätt som vanligt cement/bruk och redskapen vid kalkputsning är också desamma som vid lerklining.

Vid kalkputsning är det väldigt viktigt att skydda ögon och hud! Om du får kalkputs på händerna ska du inte skölja bort det utan torka bort med torr trasa. Vatten gör att putsen fräter på huden. Använd gummihandskar och gärna skyddsglasögon.

Kalkputsning på g

Helst ska kalkputsen läggas på när lerkliningen fortfarande är lite fuktig. Men vi var oroliga för att lerkliningen inte skulle torka och valde därför att vänta några dagar tills vi såg att väggen börjat torka innan vi satte igång.

På de ytor som leran torkat var vi dock tvungna att fukta upp väggytan igen innan vi kunde lägga på putsen. Vått i vått helt enkelt för att det ska fastna.

I det långa loppet blev det väldigt tungt för armarna att både lerklina och sen kalkputsa några dagar senare. Det var även svårt att få till rätt tjocklek på kalkputsen. Om den var för torr blev det väldigt tungt att få ut den på väggen. Men om den var för lös kändes det som att den inte fyllde ut/byggde något. Den sista väggen blev vi klara med 2 på natten och då var jag så slut i högerarmen så jag inte ens orkade röra runt i hinken.

Evighetsmomentet skrapa taket

Det kanske är någon som undrat när vi egentligen tänkt ta oss an taket? Sanningen är att detta vackra gamla pärlspontstak höll på att ta knäcken på mig. Jag har fobi för damm. Slipdamm är det absolut värsta jag vet eftersom det lägger sig som ett lager i hela rummet, huset och varje skrymsle. Men som om inte det var nog så lägger det sig som ett skal på armar och i ansiktet. Det kryper in i ögon, näsa och mun, trots munskydd. Jag drabbas därför av en manisk paniktrötthet när måste slipa något. Skrapa färg tycker jag egentligen är roligt. Men om man skrapar färg i ett tak så ramlar allt i ansiktet och därav drabbades jag av liknande paniktrötthet av att behöva skrapa taket.

Den ursprungliga planen var att detta skulle vara klart innan vi lade det nya golvet, sen innan vi lerklinade osv. Taket består av 26 brädor och på bilden ovan var det 10 kvar. Men inte heller den gången kunde jag bocka av taket. Så den uppmärksamme kan se i blogginläggen om sovrummet att antalet skrapade brädor ökar allteftersom arbetet med sovrummet fortskrider.

Men när taket väl var skrapat behövde vi även slipa av de värsta skarvar, skrapmärken och ojämnheter som fanns. Detta var lite klurigt eftersom en takslip skulle ta på pärlan. Jag införskaffa därför en nätt handslipmaskin, strykjärnsformad, som jag faktiskt tycker är superbra. Har haft stor nytta av den när jag renoverat fönster oxå. Den förhindrade dock inte att jag hade slipdamm i hela ansiktet, trots uppsamlingsask, så det sluta med att Rickard fick slipa taket. Han är min hjälte <3

Slutsligt resultat

Med en gnutta envishet så passerade vi slutligen målsnöret. Väggarna var klara för grålumppapp och tapet, lister på plats, taket skrapat och slipat. Även dörren till kattvinden är nu skrapad och vi har passat in elementet.

När vi hade städat ur rummet och betraktade det resultat som syns på bilderna ovan så kände vi ren lycka. Vi hade lyckats att ro detta projekt i hamn och väggarna hade inte rasat in :). Visst hade vi mycket kvar. Men i jämförelse med vad vi hittills pysslat med så kändes kommande målning, tapetsering och garderobsbygge som finlir. Så det är vad några kommande blogginlägg om sovrummet kommer handla om 🙂