I det senaste inlägget om projektet att bygga om skrubben till gästtoalett berättade jag om rivningsfasen. Vi tog bort masoniten och det gamla golvet samt fyllde upp med ny isolering. I detta inlägg berättar jag om återuppbyggnaden, materialval och de funderingar vi hade kring detta.
Jag berättade även sist att vi inte hade någon genomtänkt plan när vi satte igång. Därför var det först under rivningsfasen som vi började fundera på vad vi egentligen höll på med. Eller fel, vad vi höll på med var vi medvetna om, vi gjorde om skrubben till gästtoalett. Kanske snarare att vi började fundera på vad för typ av rum vi faktiskt avsåg att ”bygga” och vad ett sådant bygge innebär. Jag tror det var i samband med att vi fascinerat upptäckte att trossbotten var isolerad med kutterspån som tanken slog oss; räknas ett toalettrum som våtrum?
Hus behöver andas
Efter lite efterforskningar kunde vi konstatera att ett toalettutrymme klassas som våtrumszon 3, vilket kräver tätskikt på golvet, dvs. plastmatta. Det är alltså inte lika hårda krav som på ett duschutrymme, som har zon 1, där tätskikt även krävs på väggen. Men det medförde ändå visst grubbleri eftersom husets ventilation bygger på självdrag. Ventilation är ett brett och omdiskuterat ämne. Men förenklat innebär självdrag att huset andas in via ventilationshål, springor, otätheter och det andas ut via skorstenen när du eldar. För att huset ska må bra är det därför viktigt att fortsätta elda i vedspisen och vid underhåll/renovering använda material som är diffusionsöppna så fukt kan komma ut om den tagit sig in. En plastmatta är inte diffusionsöppen. Efter en hel del velande bestämde vi oss tillslut för att trots allt lägga in matta då det är lättare att hålla rent samt att golvytan utgör en väldigt liten del av husets totala golvyta och grunden inte hade visat några tecken på fukt.
Bygget tar fart
Efter att vi grubblat klart gick det undan. Tyvärr är majoriteten av de foton vi har från denna fas av väldigt dålig kvalité så jag har bara lagt in ett fåtal bilder här nedan. Jag hoppas det går att föreställa sig den processen istället.
Men jag kan berätta att rörmokaren kom och drog avloppsrör och installerade avluftning. Jag penslade schellack på alla kvistar och målade panelen med linoljefärg. Planen var att timmerväggen skulle kläs med panel i nivå med det lilla fönstret och ovanför den skulle vi ha tapet. Timmerväggen hade tidigare varit klädd med vindpapp under masoniten. Eftersom det fungerat bra försökte vi återställa enligt tidigare vinnande koncept. Vindpappen fungerade även som skydd för tapetresterna, som såklart fick sitta kvar. För att kunna tapetsera krävdes en slät yta. Vi valde att sätta upp masonit (ironiskt nog) då den är följsam och för att utrymmet från vägg till fönster var begränsat.
Rickard lade in nytt spontat golv som vi hade köpt från en lokal såg. Det gamla golvet i det lilla utrymmet under trappan var i bra skick så det fick ligga kvar. Eftersom vi beslutat oss för att lägga plastmatta behövde vi lägga en spånskiva över golvet. Plastmattan limmas fast och materialet under måste då vara dött annars spricker mattan. Väldigt tråkigt att behöva täcka över det fina golvet. Men nu vet vi i alla fall att vi har ett välmående golv i botten och det är en tröst.
Tapeter och panel kommer på plats
Här någonstans kom även tapeten upp och skrubben började allt mer likna den gästtoalett vi föreställt oss. Rickard påbörjade arbetet med att sätta upp den nya panelen på timmerväggen. Vi behövde även få ut den kommande toaletten från väggen samt skapa utrymme för förvaring. Lösningen blev ett platsbyggt skåp längst in mot väggen under trappan som toaletten kunde placeras mot.
Efter tapetseringen kopplade rörmokaren in nya rör till elementet. Som jag berättat tidigare så är jag/vi oerhört tacksamma för vår rörmokare och all hans kunskap. Jag vill faktiskt drista mig till att säga att vi älskar honom. Men jag kommer aldrig förlåta honom för blyertsstrecket på tapeten som är så hårt inritat att det inte går att sudda ut.
En god vän till oss hade ett litet handfatsskåp ståendes som vi fick. Det passade perfekt i djup och efter lite modifiering och färg smälte det in riktigt bra.
Då timmerväggen var bucklig och inga vinklar var raka var det med stor möda som pärlsponten och alla lister kom på plats. Jag tror att Rickard gjorde om det 3 gånger innan han blev nöjd. Ytterligare en i hushållet, mer än jag själv, som är perfektionist.
Det slutliga resultatet av gästtoaletten
Bjuder på en förebild på den tidigare skrubben för att fräscha upp minnet.
Så hur lång tid tog det då att bygga om skrubben till en gästtoalett? Ja vi vinner inga hastighetsrekord när vi renoverar. Räknat i kalendertid – från att vi började riva till att vi var klara – tog det 13 månader. Vår ursäkt/förklaring till det är att vi inte kunde vara i huset vintertid – eftersom vi inte hade någon toalett, så oktober-april gick bort. Förutom el, vatten/avlopp och mattläggningen utförde vi alla moment själva. Räknat i effektiv tid tog det ca 3 månader om golvletande räknas in, invänta hantverkarna, tapetval samt att linoljefärg torkar väldigt långsamt 😉 Man ska dock komma ihåg att vi gör detta för att vi tycker det är roligt och det ger oss positiv energi. Men att kunna gå på sin egna toalett 13 månader senare var helt klart en stor bonus!
0 kommentarer