När fel intressen tillåts styra… del 1

Detta är ett blogginlägg jag inte i min vildaste fantasi hade gissat att jag skulle skriva. Anledningen till att jag ändå skriver är för att det i oktober 2020 blev känt för oss att Holmen Energi AB planerar att anlägga en vindkraftpark i området där vi bor. För boende i trakten har beskedet medfört en djup oro för den påverkan som vindkraftverken kommer ha på boendemiljö, hälsa, friluftsliv, kulturarv, natur, djur- och fågelliv. Holmens planer har därför medfört skrammel i vapenkammaren för att med gemensam kraft rädda bygden. Det har bildats Facebook-grupper, skrivits informationsfolders och arrangerats möten med berörda kommuner. Men vad kan jag som privatperson göra i denna kamp likt den mot Goliat? Försöka bidra till arbetet med att väcka människors intresse är mitt svar. Detta inlägg är del 1 i bloggserien om Holmens planerade vindkraftpark och i det kommer jag fokusera på vindkraft utifrån ett boendeperspektiv.

Jag vill inleda med att berätta att innan vi fick kännedom om Holmens planer, hade jag en neutral uppfattning om vindkraft. Att förnybart och fossilfri el är en politisk stridsfråga och att det pågår en jakt på förnybar el visste jag om. Precis som jag visste att vindkraft är föremål för en het debatt om huruvida det är ett bra alternativ eller inte. Förespråkarna framhåller det förnybara och miljövänliga. Motståndarna framför att det inte är en planerbar energikälla, inte är ekonomiskt lönsamt och inte kan ersätta kärnkraften. Min uppfattning var dock att vindkraft ändå kanske skulle kunna utgöra en del av Sveriges totala miljövänliga energi- och elproduktion.

Jag har därför full förståelse för om någon nu tänker att ”lite vindkraftverk kan väl inte vara så allvarligt. Visst de är fula och låter men det är smällar en får ta. Vindkraft är ju ett av våra miljövänliga alternativ för att säkra landets energitillgång.” Men efter att ha läst på inom ämnet så har det för mig blivit uppenbart att så inte är fallet. Vindkraften har en baksida som sällan kommer fram och som inte får vara en del av debatten.

Vindkraft – mer än vita snurror i horisonten

Vindkraft är så mycket mer än vita stora fula snurror och det är allt annat än ett miljövänligt alternativ. Själva byggandet av en park medför ofantliga ingrepp i naturen och bidrar till miljöutsläpp. Driften av dem har en stor påverkan på insekter, djur- och fågelliv. Dessutom medför verken stora risker i form av brand, islossning och oljeutsläpp vid haveri samt bidrar till en kontinuerlig nedskräpning i form av plastpartiklar som lossnar från vingbladen. Även nedmonteringen medför en natur- och miljöpåverkan i form av utsläpp. Dessutom mängder med avfall i form av glasfiber som inte går att återvinna och som resulterar i tonvis med deponiavfall. Utöver det har vindkraft en direkt påverkan på boendemiljön, hälsa och boendes livskvalité.

För oss har det efter intensiv inläsning inom ämnet vindkraft, blivit uppenbart att vindkraft faktiskt inte alls är ett rent och miljövänligt alternativ. Anläggande av en vindkraftpark skulle få konsekvenser och medföra en påverkan som inte alls är överensstämmande med de planer jag och Rickard har för vår framtid. Men framförallt skulle vindkraftparken påverka alla de faktorer som gjorde att vi sökte oss ut hit till skogen från första början. Dvs den boendemiljö och livskvalité som orörd skog och natur kan erbjuda.

Från stadsråtta till skogsmulle

Det var för 7 år sedan som jag och Rickard blev lyckliga ägare till Holmsjöhult och vår dröm blev infriad. Vi är båda uppvuxna på landet utan grannar, där vägen fram till hemmet utgjordes av en grusväg. Vi träffdes i unga år och flyttade till Norrköping för att plugga och skaffa oss en framtid. För två 20-åringar hade ”storstan” många fördelar med uteliv, närhet till vänner och olika nöjesaktiviteter. För oss, på den tiden, var staden detsamma som frihet.

Med åren vaknade dock en längtan efter närhet till skogen, naturen och lugnet. I stan är det alltid något som låter. Kylskåpet surrar, klockan tickar, fläktsystem brummar, trafiken på Kungsgatan bullrar. Det är ett konstant oljud som inte går att värja sig från. I stadsmiljö är du konstant utsatt för avgaser och andra föroreningar. Nog för att Sverige erbjuder mycket renare luft i en innerstad än vad många andra länder gör. Men faktum är ändå att om jag putsar fönstren i lägenheten är de nedsmutsade av föroreningar redan dagen därpå. I stan är det heller aldrig helt mörkt, förutom vid strömavbrott 🙂 Bor du i stan har du dessutom alltid folk runt omkring dig. Det är grannar, någon som pratar ute på gatan, andra hundägare i folkparken, någon som pratar med dig i mataffären. Du är aldrig ensam och konstant utsatt för någon form av socialt umgänge.

Längtan efter lugnet

Efter 13 år i stan infann sig därför längtan efter den boendemiljö vi båda hade haft som barn. Endast skogen och naturen som granne som rymmer ditt hemliga svampställe. Hälsa våren tillsammans med flyttfåglarna. Njuta av Tranornas trumpetande på ängen och Kanadagässen som glatt hälsar när de flyger över gården ner till sjön. Tystnaden som på sommaren endast konkurrerar med koltrasten som sjunger sin trudelutt vid skymningen. Morgondopp i sjön ihop med Kanadagässen som nyfiket iakttar på håll. Solnedgång bakom trädtopparna och korvgrillning vid sjön. Stjärnklar natthimmel och hoande från Kattugglan.

Allt detta har vi funnit i Holmsjöhult, skogarna runt omkring och tack vare Holmsjön. Holmsjöhult är vår egna idyll ute i skogen. Det symboliserar allt som vi, i vuxen ålder, förknippar med frihet.

En ny framtid

Här hade vi alltså nu planerat att skapa oss en framtid och ett första steg skulle vara att flytta ut hit permanent. Gården har fött en vision om att etablera företag baserad på självhushåll och byggnadsvårdshantverk. Skogen och naturen har medfört en egen livsfilosofi baserad på: symbios, självhushållning, konsumtionsminskning och långsiktighet. All restaurering och utbyggnation av huset samt ingrepp i trädgården överväger vi noga. Vi vill inte störa omgivningarna eller påverka landskapsbilden, natur och djur- och fågelliv. Vi betraktar vår tid på Holmsjöhult som en epok som förhoppningsvis ska efterföljas av många andra.

En vindkraftpark i det område där vi bor ingick inte alls i våra planer. Vår ambition att inte störa omgivningar eller påverka landskapsbild, natur och djur- och fågelliv känns naivt och fånigt. Det är ju ”en piss i havet” jämfört med Holmens planer. Men inledningsvis var vi ändå inte så förfärade. Vår syn på vindkraft har dock förändrats totalt efter att vindkraftplanerna blev kända och vi läst på inom ämnet.

Vindkraftverk – inbjudan till samråd

Det var i oktober 2020 som det i brevlådan damp ner en inbjudan, från Holmen, till samrådsmöte gällande en vindkraftpark benämnd Högsjön. Vi visste dock inte hur ett samrådsmöte går till. Men efter lite efterforskningar visade det sig att samråd utgör en del av själva ansökningsprocessen och kravet på samråd är inskrivet i Miljöbalken kap 6. Hur ett samråd ska gå till är dock inte inskrivet i lag men på Naturvårdsverkets webbplats finns vägledning i frågan.

Samrådsunderlaget ska exempelvis skickas ut i ”god tid” inför mötet. Vad som är god tid beror på ”underlagets omfattning samt de berördas kunskap om planerad verksamhet och dess miljöpåverkan”. Syftet med samrådsmötet är sen att berörda ska få möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter. Efter samrådsmötet är det brukligt att berörda har ytterligare tid på sig för att skicka in frågor till verksamhetsutövaren. De synpunkter som inkommer vid samrådet utgör en del av beslutsunderlaget till kommun och länsstyrelse. Det vill säga samrådet är det tillfälle berörda har för att göra sin röst hörd. Det går inte att framföra synpunkter och invändningar i efterhand.

Det gäller att kunna byta fokus

Hösten 2020 var vi i full gång med att bygga till huset med en glasveranda på baksidan. Under 6 månader hade vårt liv bestått av fönsterrestaurering, målning, plåttak och restaurering av gamla radiatorer m.m. Vi släppte dock allt detta när Holmens planer blev kända. Livets väg är sällan rak och vi tänkte att med engagemang och envishet skulle Holmens vindkraftplaner på sikt vara en parantes i historien.

Vi hade ca två veckor på oss att plugga in ämnet vindkraft innan samrådet skulle äga rum och efter mötet hade vi ytterligare 2 veckor för att skicka in våra frågor. Det var som att bli kastad tillbaka till skolbänken och vi pluggade vindkraft in på sena nätter. Det är ett enormt stort ämne med hundratals infallsvinklar och det är svårt att hitta objektiv information. Vi hade därmed ett ämne, mer än tillräckligt för en doktorsavhandling, som vi skulle studera in på fyra veckor.

I takt med att vår kunskap ökade blev vi dock allt mer förtvivlade. Dels för att vi blev varse vilka konsekvenser vindkraftparken skulle få på omgivningarna. Dels för att lovsången om vindkraft som ett bra förnybart och miljövänligt alternativ för elproduktion började klinga allt mer falskt. Vi kände ett ansvar och med det en press att ställa rätt frågor och lämna bra synpunkter. Tänk om vi skulle missa något och för evigt vara förvisade till tystnad.

Samrådsunderlag – vindkraftpark Högsjön

Den tänkta parkgränsen skulle hamna precis i linje med Holmsjön där vårt hus ligger. I underlaget framgick att Holmen avser att ansöka om att bygga 17 vindkraftverk. Vardera med en totalhöjd på 290 meter. För att sätta det i perspektiv brukar man jämföra med Eiffeltornet som, inklusive antenn, är 324 meter.

• 

• 

Det samrådsunderlag vi fått i brevlådan var magert men på Holmens webbplats hittade vi ytterligare information om den planerade parken. Dessutom framgick det på webbplatsen att Holmen avsåg att ansöka om att få anlägga två ytterligare parker i norra Östergötland, Klintaberg och Skybygget. Sammanlagt skulle alla tre parker bestå av 77 vindkraftverk.

Min första tanken när jag läste det magra samrådsunderlaget vi fått i brevlådan var att vindkraftverken kommer ha en negativ påverkan på landskapet och fågellivet. Dessutom skulle vi bli påtvingade ett oljud som i värsta fall medför att vi inte orkar bo kvar här.

Man ska inte vända kappan efter vinden

Men så bestämde jag mig för att inta ett mer objektivt synsätt. Jag tänkte att jag inte ska vara ”en kappvändare”, en som hejar på så länge det inte drabbar mig själv. Vi måste alla bidra och denna vindkraftpark kanske utgör vår andel. Jag och Rickard kanske får lov att offra vår harmoniska tillvaro och idyll i skogen för ett högre syfte. Även om vi har som ambition att bli självförsörjande på det basnödvändiga så verkar det ju vara så att Sverige behöver mer el i framtiden. Om det är sant och den frågan inte blir löst, kanske vi inte kan bo här i vilket fall. Så nästa fråga som väcktes hos mig var, hur mycket el parken kommer producera? Vad kommer vi få tillbaka i säkrad el i förhållande till det vi offrar.

I underlaget för vindkraftparken Högsjön framgick att Holmen avser att använda den senaste tillgängliga tekniken vid byggstart. Därav kan de i nuläget inte säga vilken typ av verk de kommer bygga. Inte heller kan de säkert säga vilken effekt verken kommer kunna producera. Men Holmens bedömning är att parken Högsjön ska kunna producera ca 425 GWh energi. Vilket i så fall skulle ”motsvara ca 6 % av den årliga energiförbrukningen i Östergötlands län”.

Vad är marknadspriset på livskvalité?

6%….. Är det värt att offra djur- och fågelliv, vår natur, kultur, boendemiljö och landskapsbild för 6% energiförsörjning? Framförallt när det är 6% osäker energi, dvs genererad av en icke planerbar energikälla. Nedan har jag sammanfattat den inverkan dessa 6% energitillgång skulle komma att ha på vår boendemiljö och vår livskvalité.

Vindkraftverk: påverkansfaktorer utifrån boendeperspektiv

Det svenska regelverket kring vindkraft är tunt. Det finns ett par förhållningsregler gällande buller samt rekommendationer gällande skuggreflexer. Utöver det finns föreskrifter gällande krav på hinderljus. Men det finns inget regelverk för avstånd till boende och ljuspåverkan etc. Andra Europeiska länder, tex Danmark och Tyskland, har tydligare gränsvärden och lagstiftning. I exempelvis Danmark måste vindkraftverk ha ett avstånd till boende på minst 4 gånger verkets höjd. En sådan regel i Sverige skulle innebära att Holmens planerade vindkraftverk, på 290 m, måste vara placerade 1,16 km från boende. Det vindkraftverk som skulle ligga närmast oss har dock ett avstånd på 760 meter till vårt hus. Andra boende kring och i parken riskerar dock att få verk så nära inpå sina hem som exempelvis 548 m, 603 m och 690 m.

Vindkraftverk medför ljudpåverkan

Hur en person upplever ljud är individuellt. Men ljudet från vindkraftverk brukar beskrivas som ett svischande. På nära håll kan det låta som ett väsande men på större avstånd blir ljudet dovare. Buller och ljudpåverkan, kopplat till vindkraftverk, regleras via praxis och får inte överstiga 40dB. Vid samrådsmötet frågade jag efter exempel att relatera till för att förstå vad 40dB innebär. Svaret var att vindkraftverken ”inte låter mer än ett kylskåp”. Har dock fått höra av andra att ljudnivån mer är att likna vid en diskmaskin. Men känner mig inte mycket klokare av de jämförelserna. Är det jämfört med en gammal eller ny kyl/diskmaskin. Borde inte ljudet bli förstärkt över vatten, vindens riktning, om det är kalhygge eller skog osv? Men framförallt, en diskmaskin kan jag stänga av! Vart är off-knappen på dessa snurror? Vem vill ha en diskmaskin ständigt brummande vid sin sida?

Lågfrekvent ljud

Lågfrekvent ljud är något annat än det vanliga bullerljudet. Det upplevs ofta ”som vibrationer och skakningar” men ibland kan det upplevas som hörbart ljud. Både Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket skriver om lågfrekvent ljud kopplat till vindkraft. Men det finns få studier gällande hälsoeffekter som entydligt visar hur närboende påverkas.

Naturvårdsverket skriver i en ny rapport från december 2020 att lågfrekvent buller ofta upplevs som mer störande än annat buller och att ljudet dessutom kan bli förstärkt inomhus. De förtydligar även att detta även gäller vindkraftsbuller.

Holmen avklarar dock frågan om lågfrekvent ljud med två korta meningar i sitt samrådsunderlag.

Avseende lågfrekvent ljud finns idag inga belägg för att ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende. Som riktlinje gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13

Holmen Samrådsunderlag för vindpark Högsjön, sid 16

I samrådsunderlaget refererar Holmen till en 10 år gammal studie och jag gissar att det hänt saker på ett decennium. Men även bortsett ifrån hälsorisker tycker jag att frågan är komplex. Det är svårt att dra några slutsatser då informationen många gånger är motstridig.

Vindkraftverk genererar inte mer ljud än vägtrafik

Folkhälsomyndigheten menar att vindkraftverk kan ge upphov till hörbart lågfrekvent ljud. Men att det ljudet inte innehåller mer lågfrekvent ljud än t.ex. buller från vägtrafik. De säger att det finns få studier gällande hälsoeffekter kopplade till lågfrekvent ljud men att fallstudier visar att vanliga symtom är: ”huvudvärk eller en tryckkänsla över huvudet, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, illamående och en känsla av tryck över trumhinnan”.

Men oavsett om vindkraftverk medför en ljudpåverkan som riskerar att påverka hälsan. Så har jag funderat mycket på jämförelsen som ofta görs till vägtrafik. Kanske att boende i stan inte skulle uppleva vindkraftljud som så framträdande. Kanske att ljudet i stan skulle drunkna i allt annat ljud. Men här i skogen är det idag knäpptyst. Vi har ingen vägtrafik här ute, det är skog med små grusvägar. När vi sitter på farstubron på kvällen och dricker kvällste hör vi när mössen kilar på grusgången. På sommaren vaknar jag av fågelsång. Här ute kan man njuta av tystnaden.

Vindkraftverk orsakar skuggeffekter

Skuggeffekt uppstår när ett vindkraftblad skymmer solen. Och eftersom bladen roterar uppstår ett blinkande skuggfenomen. Antal timmar/dygn med skuggeffekter av vindkraftverk är inte heller reglerat i lag trots att det i värsta fall kan framkalla epilepsi. Men även om man inte lider av epilepsi kan skuggreflexer medföra förvirring, yrsel och stressreaktioner. Det finns dock rekommendationer från Boverket som tillämpats av Mark- och miljödomstolen vid prövning av vindkraft och som därmed utgör praxis. Rekommendationerna säger att vindkraftverken får generera max 8 skuggtimmar per år alternativt max 30 minuter om dagen. Glädjande nog framgår det i Holmens underlag att de avser att följa dessa rekommendationer. Frågan är bara hur de planerar att uppfylla dem då deras egna beräkningar visar på att parken kommer överskrida dessa värden med råge.

Enligt Holmens beräkningar för ”worst case” skulle vi få nära på 200 skuggdagar per år. Dvs de rekommenderade skuggtimmarna är överskridna. Men förutom ”worst case” presentrar Holmen även beräkningar för ”förväntad skuggpåverkan”. Dvs. påverkan efter att all anti-ditt och anti-datt är installerad och påslagen för att motverka skuggeffekter. Men även dessa uträkningar visar att vindkraftverken skulle genera skuggeffekter straxt över 1,5 timma per dag. Och då är vi ändå inte värst drabbade, andra boende nära parken skulle få en ännu högre skuggpåverkan per dag. Så hur har Holmen tänkt lösa det?

Adjöss till solnedgången

Vi tvivlar starkt på att det skulle vara möjligt att komma ner i några rekommenderade timantal för vår del om alla de verk som finns med i den så kallade exempellayouten blir verklighet. Exempelvis verk 1, som är placerad i toppen av parken på kartan ovan, skulle stå precis där solen går ner. Dvs. blir detta parkbygge av kan vi säga adjöss till vackra solnedgångar men ta entreavgift till vårt alldeles egna kalejdoskop till glasveranda.

Vindkraftverk medför blinkande hinderljus

Som om inte ljud och skugga är nog så kommer snurrorna dessutom blinka konstant dygnet runt. Det är så kallat hinderljus som kommer blinka. Syftet med ljuset är att uppmärksamma flygtrafiken på ett högt föremål/byggnad etc. för att minimera risken för kollision. De yttre vindkraftverken kommer vara försedda med ett högintensivt vitt ljus. Medan de verk som ligger innanför kommer ha ett lågintensivt ljus som ger ett fast rött sken. Det finns teknik som ”mildrar” skenet men Holmens samrådsunderlag är magert på både generell information om hinderljus men även potentiella åtgärder för att minimera påverkan. Det enda som står är att om det finns samlad bebyggelse i närheten så ska de avskärma ljuset så ”ljusstrålen inte träffar markytan närmare än fem kilometer från vindkraftverket”. Men vad fasen innebär det, vi kommer ju ändå se ljuset?

Hinderljusen kommer blinka dygnet runt oavsett om vindkraftverken snurrar eller inte. Jag och Rickard har inte upplevt vindkraftverk nattetid så för oss var det svårt att förstå hur stor påverkan ljuset får på natthimlen. Vi blev dock varse när en granne i ”byn” publicerade nedan video i facebook-gruppen Rättvisa Vindar Norra Östergötland. Det ska tilläggas att vindkraftverk på filmsnutten nedan är mycket lägre än de som är planerade i denna park. Det högintensiva ljuset från parken kommer synas på minst 4 mils avstånd. Ett verk på 150 meter ligger bakom horisonten, men de verk som är planerade i norra Östergötland är tänkta att vara dubbelt så höga. Det är därmed inte enbart vi i närområdet som kommer vara berörda av detta ljus.

• 

• 

Ett eget lantisdisco

Vi har läst att ljusen förr i tiden inte var synkroniserade vilket de är idag. Vet dock inte om ett synkroniserat ljus är så mycket bättre. Förvisso skulle vi ju få vårt eget lantisdisco, men vår discoera känns lite passé 🙂 Jag antar att man till viss del vänjer sig med tiden. Men ska vi verkligen behöva vänja oss vid ett konstant blinkande ljus? En stor fördel med att bo ute i skogen, långt bort från en stadskärna med nattljus, är att vi slipper så kallade ljusföroreningar. Här ute har vi förmånen att få uppleva nattsvart himmel och alla stjärnor. Undrar även hur ett konstant blinkande ljus påverkar nattsömnen? ”Skaffa rullgardin”, kanske någon tänker. Javisst kan vi boende göra det. Men är det rättvist och ett acceptabelt krav att vi ska behöva införskaffa rullgardin och vara tvungna att ha den neddragen kvällstid för att slippa blinkande ljus?

Vindkraftverk och dess säkerhetsrisker

Avståndet till ett vindkraftverk eller en park medför även vissa risker utifrån ett säkerhetsperspektiv. Rotorbladen kan splittras sönder och det kan förekomma islossning, dvs. att is lossnar från bladen som slungas iväg hundratals meter. Själva verket kan även fatta eld osv. En dansk studie, gjord av den danska vindkraftsmyndigheten visar att det i Danmark skett 27 haverier mellan åren 2000-2010. Vid 12 tillfällen har hela rotorbladet lossnat, vid ytterligare 12 tillfällen har delar av rotorbladet fallit ned. Vid ett tillfälle har vindkraftverket brunnit och vid två tillfällen, 2005 och 2008, har det skett totala haverier. Men säkerhetsrisker av detta slag är inget som regleras i svensk lagstiftning, dvs. dessa risker är inte parametrar som begränsar verkens placering i förhållande till närboende.

Brandrisk

Just brandrisken är något jag funderat lite extra kring i och med bränderna sommaren 2018. I samrådsunderlaget skriver Holmen följande om brand.

Brand kan uppstå i vindkraftverks maskinhus, men denna risk bedöms som relativt låg och kan snabbt stoppas/kontrolleras då framkomligheten för räddningstjänstens fordon är god.

Holmen Samrådsunderlag för vindpark Högsjön, sid 20

Med tanke på tidigare rekordvarma somrar med skogsbränder som följd uppfattar jag att Holmen avklarar risken för brand lite väl lättvindigt. När jag läste ”kan snabbt stoppas/kontrolleras” förväntade jag mig att meningen skulle avslutas i stil med: pga att vindkraftverken är utrustade med automatiska sprinklers eller annan teknisk lösning. Men icke, branden kan stoppas snabbt ”då framkomligheten för räddningsfordon är god”. De utlovar inte ens att framkomligheten kommer att vara god, nej de konstaterar enbart att då, dvs. om/när, framkomligheten är god då kan brand stoppas snabbt. Närmaste brandkår ligger i Hällestad, bemannad med två stycken deltidsbrandmän, och därifrån till oss är det 16 km. Det tar 21 minuter att åka mellan Hällestad och vårt hus och den vägen är så krokig att du nästintill möter dig själv i kurvorna.

Men okej, ponera att detta kan klassas som god framkomlighet. Min nästa fråga är då hur fasen Holmen vet att en brand alltid kan stoppas/kontrolleras snabbt bara för att brandkåren kan komma på plats fort? Är inte en avgörande faktor vilken typ av brand det rör sig om, vindstyrka och om det är torrt osv? Känner spontant att någon bör göra en riskanalys för detta.

Vindkraftverkens påverkan på boendemiljö – en sammanfattning

Med tanke på de risker och påverkan vindkraft har på boendemiljön är min och Rickards uppfattning att vindkraftparkerna i norra Östergötland inte skulle vara gynnsam för oss eller övriga boende i/nära de planerade vindkraftparkerna. Det är säkerhetsrisker i form av brand och islossning osv; vi riskerar att få vår hälsa påverkad pga buller och lågfrekvent ljud (vars påverkan dessutom inte är helt klarlagd); hälsorisker pga skuggeffekter som kan orsaka epilepsi, förvirring, yrsel och stress; påverkan på vår boendemiljö och livskvalité pga störande ljud dygnets alla timmar, blinkande ljus om natten och skuggeffekter på dagen. Utifrån dessa påverkansfaktorer känns det som att en vindkraftpark skulle göra sig bättre i anslutning till ett industriområde eller vid motor- och järnväg. Det skulle vara en mer naturlig plats för anläggande av en vindkraftpark.

Som boende i anslutning till den planerade parken Högsjön hoppas jag därför att kommuner och länsstyrelsen anammar försiktighetsprincipen vid det kommande beslutet om anläggande av vindkraftparkerna i norra Östergötland. Den påverkan vindkraften skulle ha på boendemiljön innebär att detta är en mycket större fråga än enbart långsiktighet sett utifrån förnybar el. Långsiktighet innebär även att framtida generationer ska ha någonstans att bo. Är inte visionen om en ”levande landsbygd” tillräckligt ansatt och utmanad som den är?

Fortsättning följer…

De påverkansfaktorer jag listat ovan är i sig själva, var och en, egentligen tillräckligt för att man som närboende och direkt påverkad är berättigad oroskänslor. Men utöver dessa faktorer så sörjer och oroar sig både jag och Rickard för vindkraftverkens påverkan på natur, djur- och fågellivet och att omgivningarna kommer förvandlas till en livlös industripark. Vindkraftparken skulle även medföra en direkt och indirekt påverkan på de kulturvärden som finns här. Kommer folk kunna bo kvar här ute i skogarna om vindkraftparken blir verklighet? Om inte, vad händer då med de gårdar i omnejd som funnits i hundratals år och som är en del av vårt svenska kulturarv? Ja det finns ytterligare perspektiv att belysa och därav kommer både en del 2 och 3 i denna bloggserie. Detta för att även de som inte kan föra sin egen talan, så som framtida generationer, djur- och fågelliv, bör få komma till tals.